Ahlander, Carl Gustaf
1823-1878
| Född 1823-01-17 i Hvittaryd, Sunnerbo kontr. (G). Död 1878-07-11 i Västerhaninge (B). Kyrkoherde. |
Carl Gustaf Ahlander. Född 1823-01-17 i Hvittaryd, Sunnerbo kontr. (G). Död 1878-07-11 i Västerhaninge (B). Kyrkoherde. |
f Israel Ahlander.  Född 1775-05-10 i Vittaryd. Död 1852-07-11 i Hvittaryds skattegård, Vittaryds sn, (F5:CK40). Vice häradshövding i Sunnerbo domsaga. |
ff Johan Lorentz (Lars) Ahlander. Född 1737-06-03. Död av lungsot 1803-05-04 i Vittaryds skattegård. Sekreterare i Göta Hovrätt. |
fff Johan Ahlander. Född 1695-09-20 i Refteled sn. Jönk. län. Död 1740-04-13 i Rogberga. Kyrkoherde 1729 – 1740 i Rogberga. |
| ffm Sigrid Helena Stass. Född 1700-08-03 i Anklam, Pommern. Död 1779-03-02 i Rogberga sn. Prästfru i Rogberga. |
|||
| fm Sara Margareta Fiorin. Född 1740 i Vittaryd. Död av slag 1814-05-17 i Hvittaryds sn. Sekreterarefru. |
fmf Anders (Andreas) Fiorin. Född 1697-11-01 i Växjö. Död 1741-04-08 i Hvittaryds sn, Sunnerbo hd, Kronobergs län. Kyrkoherde i Vittaryd med Berga och Dörarp. |
||
| fmm Sara Rebecka Junbeck. Född 1709. Död 1774-02-23 i Hvittaryd. Prästfru i Vittaryd. |
|||
| m Sigrid Gustafva Fredrika Hagman. Född 1783-09-10 i Askenäs säteri, Göteryds sn. Död 1849 i Värnamo. Häradshövdingefru. |
mf Johan Hagman. Född 1736-08-13 i Skuddarp (nu Skudderup), N.Rörums s:n. Död i vattusot 1807-04-03 i St. Gavlö Herrgård, Dannäs sn, (F5:CK40). Häradshövding. |
mff Sven Hagman. Född 1683 i Torpa sn, Sunnerbo kontrakt. Död omkring 1745. Kornett. |
|
| mfm Barbro Christina Collman. Född 1702. | |||
| mm Fredrika Eleonora von Döbeln. Född 1751-10-03. Död i lungsot 1799-08-25 i Gripenberg, Gällaryds sn,. Välboren fru. |
mmf Johan Jacob till Björkholm von Döbeln. Född 1699-09-07. Död 1764-04-28. Concelli råd. |
||
| mmm Catharina Ehrenstam. Född 1721 i Stockholm. Begravd 1755 i Klosters kyrka, Lund. |
| Biografi |
Infofil tah40-16.txt. Carl Gustaf Ahlander (1878 1/5 – 11/7 s.å.) var af en gammal prest- och domaresläkt i Småland, i sjätte led härstammande från en bonde i Alaryd, hvaraf namnet ursprungligen bildats. Hans farfars mor var den på sin tid i Smålands bygder väl kända synnerligen vördnadsvärda begåfvade och filantropiskt verksamma prostinnan Sigrid Stass, som 2:ne gånger konserverade prosthuset i Rogberga, 2:a gången med kkoh. Johannes Ahlander, och som därjämte mycket anlitades som ”doktorinna” och därvid utöfvade en mycket självuppoffrande och lyckosam praktik, egentligen icke utom församlingens gränser. Hennes sista ordination, när intet annat hjälpte, låter för våra öron något egendomlig: ”hjälper inte beck och brännvin, så är det till döden lagdt”. År 1857 uppfylldes af änkegrefvinnan Clara Bonde på Hörningsholm ett af hennes då framlidne make grefve Gösta Bonde sommaren 14 år förut till studenten Carl Gustaf A. gifvet löfte att vid nästa ledighet få Mörkö pastorat. Fadern häradshöfd. Ahlander, en gammal vän till grefve Bonde, hade då jämte sina från Uppsala återvändande söner, Joh. August och Carl Gustaf, vistats några dagar som gäster på Hörningsholm. Vid detta tillfälle hade grefven ett ärende till prestgården och tog därvid den unge Carl med sig. På hemresan uppstod ett samtal om Mörkö prgd; och då Carl uttalade sin varma sympati för prestens allvarliga kall och tillika sin fötjusning öfver prestgårdens idylliska läge, yttrade den greflige patronus: ”här skall du bli kyrkoherde, om du gör dig förtjänt genom studier och en hedrande vandel”. Vid middagsbordet stadfäste grefven detta löfte med en skål för den blifvande pastorn på Mörkö, och stor blev öfverraskningen när han tillkännagav, att löftet gällde den 20-årige studenten, ”öfver vars blivande verksamhet här, som han knappt trodde sig få upplefva, han med djup rörelse nedkallade Guds välsignelse”. Grefven var också redan längesedan död, när hans maka, den ännu lefvande grefvinnan Clara Bonde, f. Rålamb, vid ledigheten 1857 underrättade dåvarande v. lektorn i Jönköping, fil.dr. C.G. Ahlander om denna dag och detta löfte och uppmanade honom att komma och taga pastoratet i besittning. Nu blev det brådt med past.-ex., som togs 57 på hösten, hvarefter A. nästa 1 maj tilltr. Mörkö, där han sedan, älskad och vördad, utförde sin mannålders värf i 20 år. År 1878 tilltr. han Västerhaninge (vald 76), men afled där efter blott 2 månaders verksamhet och blott en dags sjukdom 1878 11/7. Ur Vexjö stifts herdaminne får C.G. Ahlander följande eftermäle. ”En man av fast karaktär med stor arbetsförmåga och en vilja av stål, då det gällde att genomföra en sak, som han ansåg vara den rätta. Han gick sin väg rakt fram, obekymradom såväl människors beröm som tadel. I allt sökande sin församlings väl var han som pastor en ordningens man, osviklig i utförandet av sina åligganden. Den energi han visade som pastor och församlingsföreståndare, ägde han även såsom skolman och skötte sitt lärarkall visserligen med stränghet men med stor framgång.” Hans hem var känt för stor gästvänlighet och präglat af en fint bildad, allvarlig och angenäm umgängeston. För de fattiga var han en alltjämt hjälpsam vän och en varmhjärtad förespråkare. Därför vandrade han föredömligt inom sin församling, vördad, men ock omtyckt. Som bevis på det förtroende, han åtnjöt såväl af stiftsstyrelsen som bland ämbetsbröder, må nämnas, att han 1868 valdes till ledamotssuppleant för Strengnes stift vid det s.å. hållna kyrkomötet samt år 1873 fungerade som predikant vid prestmötet. Strängnäs stifts herdaminne sid 252 o.f. Västerhaninge.Skolgång i Vexjö till år 1842. Student i Uppsala 1842, dimmissionsex. 1845 och prästvigd i Kalmar 1846 15/5 och inte i Vexjö p.g.a. biskop Esaias Tegnérs sjukdom. Student i Lund 1847, disp. 1848, preses J.A. Ahlander och 1850, preses J.G. Ek. Promoverades till fil. mag 1850 i Lund. Anställdes i Jönköping ss stadskatet och som lärare vid läroverket år 1850. Läroverksadjunkt ib 1852. V. lektor i historia ib. Pastorsexamen 1857. Kyrkoherde 1858 i Mörkö, Strängnäs stift. Kyrkoherde vald 1876 i Västerhaninge (B). (*) Anm: ib ibidem, latin, på samma ställe. Referenser: Se arkivet. |